Dåliga dagar..
Dagarna sedan den fredagen den 13:e har varit de värsta här på länge...
Det började med att den bedårande Linda lämnade oss efter att personalen här strulade med henne, för här på västberga gård är allt väldigt fyrkantigt, inrutat i rutiner, att ens åka till en affär måste planeras in i minsta detalj, finns ingen uttrymme för spontanitet här. Dagen efter att hon åkt hem i ursinne så har jag en hemsk dag, är ursinnig, kastar sönder mina hörlurar, hamnar i bråk, nästan slagsmål med en annan intagen här. Dessutom får jag veta att min tjänst ute i det vanliga livet är nerlagt, hela sektorn, dvs jag står arbetslös när jag väl är härifrån. Inte nog med det så händer en annan stor otrevlighet, att micke får lämna oss, åka till krukis efter ett återfall med alkohol, min bästa inmate här.
Idag så får jag veta att jag inte alls kommer få gå över till den andra behandligen eftersom att jag hamna i ytterligare ett gräl igår då jag blev bestulen på plånbok och andra tillhörigheter, så blev påhoppad och fick skiten av allt, att jag provocerade honom till det. Så nu vet jag inte vad som händer, kommer jag få SP behandlingen? Verkar inte så, vi skulle upp i nämden nu i veckan men min utredare ställde in det. Imorgon kommer farsan hit och ska skälla ut honom, får se hur det ska gå.
Slutet närmar sig..?
Idag fick jag veta av min utredare mohsen aka da evil bird, eller den gode aposteln beroende på hur man ser på det och vem man frågar, men till saken - idag fick jag veta att jag antagligen kommer bli flyttad de närmaste veckorna till den socialpedagogiskaprogrammet här på västberga, eller linden som den kallas, byggnaden här brevid. För någon vecka sedan var vi och titta på ett behandlingshem som heter mälardalens b.h. som ligger i västerås men eftersom jag inte ville hamna på ett dårhus så krävde jag upprättelse och ville bli omskriven till sp programmet, eller det var snarare hans förslag där man får vara fri, gå hos en psykolog samt träffa vänner och så småningom få bostad och börja arbeta igen som normalt folk.
Sen hittade jag äntligen idag en låt som jag suttit och gruvat på som säger allt om hur jag känner; http://www.youtube.com/watch?v=fERekxzkjFE drugs don't work. Yeah that's truth.
Iaf, undra varför vi lever, vad ballt det kommer bli när vi dör. Längtar efter döden, men mer efter livet. Kärlek.
Om en stalker.
Detta är den personen som förföljt mig under de närmaste tre månaders tid. Jag har fått reda rätt så mycket om henne, genom att vara manipulativ och spela hennes spel mot henne själv vilket varit en väldigt givande sysselsättning i min gråa vardag. Jag har fått veta hemligheter om henne som att hon har sex tår på ena foten samt att hon älskar knäckebröd mer än allt annat.
Denna sluta varelse heter Emmy Augustsson, vilket jag tar mig friheten att avslöjja med tanke på allt denna person utsatt mig för, sexuellt ofredande genom psykisk tortyr. Vilket borde vara skuldbelagt med straffknull, vilket vi tyvärr inte har möjligheten att genomföra här och nu med tanke på att jag är där jag är, och att en anmälning inte skulle hålla, eller ens tas upp med tanke på våran dåliga åklagare, vilket nyligen uppmärksammats på metro.
Hon bor i Borås, och jobbar på ett bingohall där, så jag vet vart hon jobbar. Hon bryter med en avskyvärd dialekt, låter som att hon aldrig druckit vatten i hela sitt liv, nästan pågränsen till avskyvärt, misshandlar vårt språk med termet som "tjöta" "fäen" och "gött" bara ett par exempel på justitiemord, jag rekommenderar någon att omskola henne i svenska, för vår allas sak.
Hon är uttalad rasist, hon hatar svarta, vilket hon vid ett flertal tillfällen uttalat sig om, speciellt dom där; "blattarna med gubbparfym" och deras "äckliga bakåtslickade hår" samt "deras löklukt". Men har ju inga inspelade bevis på detta heller, så vi får väll helt enkelt tro på min ord.
Tack för mig, resten är upp till henne.
Ännu en dag på västberga gård.
Allt börjar med att man vaknar klockan 8 på morgonen och förbereder sig inför frukosten, genom att sova en halvtimme till, ni vet snooza. Ja, man vaknar nästan precis halv och går upp till morgonmötet där man stänger av för det mesta, ibland kan det hända något spännande här som ett besök på ÖB eller ett ytterst antal sällsynta gånger så kanske man åker och handlar kläder, typ på julafton eller så.
Men iaf, efter frukosten börjar arbetsgrupperna som behandlar städning, matlagning etc. Det håller man på med lite slött o tar typ 2 fikapauser innan klockan slår 12, då man äter, varpå man tar en powernap på en timme för att orka med resten av dagen.
Kl 1. Börjar arbetsgrupperna igen, och de håller på till klockan fyra varpå man äter middag kl 5, ibland halv 6 beroende på hur advancerad och hur produktiv köksgruppen är för dagen. Från klockan fem är det bara chill tid där man mördar tid på regelbunden basis tills natten då man sover för att orka upp till nästa totalt meningslösa dag där syftet är att bli motiverad för ännu mer behandlig, ungefär trippelt så mycket som dessa 3 bortkastade månaderna.
Okej, jag har visst fått lite perspektiv på det hela genom att ha pratat med min psykolog fem gånger totalt under 3 månader, men det betyder ju inte direkt att denna tid här har varit den mest produktiva i mitt liv, visst fängelse skulle varit värre.
Efter denna vistelse, om ca 3 veckor hamnar jag i ett nytt ställe, där självaste behandlingen ska fortgå i västerås, ska på info möte där om någon vecka, kanske nästa vecka, det är mälardalensbehandlingshem, det ska typ vara humanistiskt inriktat vi får väll se.
Det var väll allt för idag, tack och hej.
bättre sent än aldrig
Men jappjapp, kom nog inte på något mer, får reklama mig lite. Gå in på min mer uppdaterade blogg :D eemmyy.blogg.se, och Jani, UPPDATERA din jävla blogg :D
Tjingeling
hallå eller!
Denna galna boråsare är one of a kind. Så jag kan ju skriva ett tack iaf, till Jani! Han hjälper mig varje gång jag är ledsen fast det borde vara tvärtom. Han berättar ngt om sig för mig så bara jag börjar gråta så blir det att han tröstar mig ist. Så tack igen!
Nu ska jag fortsätta med mitt intressanta liv och om någon är tykna mot denna pojken får ni med the real thing att göra seröö, Så passa er!
Puss på er :D
Tidningsartikel
http://www.bt.se/nyheter/boras/kvartett-fast-for-knarkbrott(877392).gm
Dessutom var det inte så jobbigt att sitta i förhör så länge eftersom jag var så påtänd som jag var så tiden gick väldigt snabbt, men arresten var otäck att sova på en gummimadrass i fyra dagar och få fett ont i ryggen. Men jag ristade in något i celldörren ordet - tålamod. Dessutom satt jag bredvid en jobbig jävel som satt o knacka på dörren hela jävla tiden, men efter tredje dagen fick jag en bok i cellen då jag sa att jag suicidal.
Silikonläppar
jag har tänkt på att skaffa lite silikon i läpparna, har känt mig så osexig på sistonde. Tror ni att det vore nåt? Eller kanske i öronsnibbarna? Det är rätt hett att ha hängiga öronsnibbar i Afrika. Så varför ska jag vara osexigare än en Afrikan?
Helg aktiviteter
I helgen var vi och besökte leksaksmuseet. Där träffade jag på ett gäng med kineser. Mannen ville fred medan tjejen tyckte jag var en loser, vilket ni enkelt kan tyda på deras gester, de äter ju ris med händerna så vår kommunikation var ju mer primitiv än vi är vana vid här i Svea rike där vi faktiskt har malm så vi kan tillverka bestick vilket underlättar matintaget.
Jag sprang runt på museet med Mia eftersom alla andra var för mogna, coola, kriminella och knarkare för att vara balla nog att leka med leksakerna och kolla på alla magnifika bilder! Så den bilden som kommer upp idag är bilden på dessa kineser som har vallfärdat till Sverige för att se våran leksaker, vilket det nu skulle vara bra för, och vilken värde det nu ligger i den sysslan. Varför jag hamnade på samma muséum som dem beror ju endast på att de två som styrde helgaktiviterna idag inte har någon sinne alls för underhållning, men jag trivdes iaf. Idag var vi och såg Låt den rätte komma in vilket avspeglade mycket bra min uppväxt med trakasserier med mera. Livet är hårt.
Lite mer nyheter är att Daniel ska designa en finare layout tll denna blogg så att ni inte behöver bli helt förskräckta när ni besök sidan, om ni nu gör det, om ni vill veta mer om knarkarpack och kriminella avskum, valet är ert.
Emmy
Hey
Om man vill tro lagen är det, narkotikaproblematik, men om man nu vill gå efter min tes är det helt klart lagen som är problematiket eftersom problemet faktiskt inte skulle existera, eller iaf problematiseras på det sättet det görs idag då det är stigmatiserat och kriminaliserat som det är.
Men har jag varit beroende? Jo, jag har varit beroende av benzodiazepiner under en vecka, i februari 08 pga lite tragiska omständigheter som jag nu inte ska gå djupare in på. Att det bara var en vecka beror på att drogerna tog slut efter en vecka, och jag insåg att jag hade problem och slutade, då jag inte mindes något av den veckan och allt hade gått överstyr.
Så nu undrar ni hur fan jag hamna här då om jag kom ifrån mitt beroendeproblematik? Ja, det är en väldigt sund och förnuftig fråga, och för att kunna besvara den sunt och förnuftigt måste jag återigen påpeka lagens paradox i sig självt återigen, att problemet är skapat av sig själv, iaf i mitt åtycke. För att återgå till frågan, hur jag hamnade här, var det eftersom att jag fick ett så smaskigt erbjudande av min vän som jag inte hade varit i kontakt med på flera år så jag bestämde mig att åka och träffa han och handla ett mindre parti rent MDMA. Planen gick väl, jag och en annan vän till mig åkte upp till Göteborg, festade där en eller två dagar, köpte droger, lite mer än vad jag hade tänkt mig, så att straffet uppmätes till grovt narkotikabrott när jag vart fasttagen efter en olycklig incident på en småväg i Borås, vi var påväg till Skåne för att köpa fint Cannabis i hekton.
Jag satt häktad i två månader i Borås, med öppen celldörr eftersom jag sa att jag var självmordsbenägen, fast jag egentligen inte var det, ville bara inte ha en stängd celldörr. Innan jag hamna i häktet satt jag förståss aresterad i fyra dagar först med mina respektive målskamrater tills jag och min vän från göteborg vart häktade.
Vi båda fälldes för narkotikabrott, jag fick vård efter att både åklagaren och min advokat hade enats om att yrka på det och alla psykiatriska utlåtanden från februari då jag hamnade på LPT (låst psykiskt tvångsvård) pga mitt dåvarande problematik bla, och de nya psykiatriska utlåtanderna.
Jag är iaf glad att jag hamnade här på Västberga gård, jag har nu varit här i två månader och har en månad återstående tid tills min psykiatriska utvärdering är klar och min omplacering ska planeras, jag blir antagligen instutioniserad i ytterligare ett år så som det ser ut idag.
Jag har Emmy att tacka för bloggen, hon har varit till stor hjälp, en sann vän.
